Min Värld Gungar, Innan Jag Hoppar.

Helgen var speciell. I lördags kväll, vid tio-tiden sms.ade syrran
och frågade om jag inte kunde vara barnvakt. Visst sa jag och jag
och Henna åkte dit till elva. Sedan umgicks vi med syrrans 11-
åriga son, glodde mest på film tills vi alla tre somnade vid tv.n.

Syrran kom hem vid halv fem, och väckte oss för att fråga om
vi ville ha skjuts hem, eftersom E, hade skjutsat henne och
kunde skjutsa hem oss också. Så vi gick ut i hallen för att ta på
oss ytterkläder. Det är då jag kände att jag blev illamående och
snurrig. Världen blev suddig och det susade i mina öron. Jag
måste ha rest mig alldeles för fort. Hur som helst hjälper Henna
och E mig ut i hissen där jag tydligen svimmar.

I nästa sekund hör jag hur E. frågar om jag har epilepsi eller om
vi druckit, Henna svarar nej och förklarar att jag har hjärtfel. När
E upptäcker att jag vaknat till frågar han om jag är medveten om
att jag var borta ett tag, nyss. Nej det var jag inte medveten om.
Jag tar några djupa andetag och det börjar kännas bättre.

Det var läskigt.

Igår höll min vänstra överarm att då och då domna bort. Även
imorse kändes armen lite bortdomnad. Får nog ringa doktorn
snart.